Fler än FRA har metod men inte mandat

FRA-lag och PKU-register ger staten tekniska metoder att övervaka och identifiera individer, men det är inte helt tydligt vilket mandat staten därmed har. Reglerna för vad tekniken får användas till tenderar att tänjas på när starka intressen gör sig gällande. (Jag vill minnas att PKU-registrets reglemente var tänjbart när det gällde att identifiera Anna Lindhs mördare, t.ex.)

Ovanstående viktiga resonemang förs av den alltid briljante Nicklas Lundblad i tisdagens SvD.

Värt att kommentera är att det finns andra än staten som har skaffat sig tekniska möjligheter att övervaka och identifiera individer, men som saknar ett tydligt mandat. Det gäller bland annat Lundblads egen arbetsgivare, Google, som genom sina många användbara webbtjänster (analytics, adsense, gmail...) torde ha de tekniska möjligheterna att övervaka svenskarna ungefär lika effektivt som FRA med den nya lagen

Google tycks ha förbättrat sin självpåtagna policy (Lundblads förtjänst?) från det tänjbara kravet att informationsaggregering måste ge en bättre "user experience" (för vem?) till att den faktiskt måste gynna den användare vars information det gäller. Men både för statliga och privata aktörer gäller att när metoden väl finns tillhands så kvarstår risken att någon tänjer på mandatet.